Pressmeddelande 13 augusti 2009

 

 

Stora skillnader och ojämn kvalitet i landstingens service på internet till dem som inte har svenska som modersmål 

                     

I slutet av 2008 var 1 281 581 personer födda utrikes, nära 14% av befolkningen. Även om många av dessa behärskar det svenska språket väl, finns det stora grupper som inte gör det. Dessutom, ett okänt men antagligen stort antal svenskar tillhör någon av våra nationella etniska minoriteter, med annat modersmål än svenska.

 

En studie av landstingens hemsidor som gjorts av NåFram AB visar på stora skillnader avseende hur landstingen väljer att kommunicera på andra språk. Servicen på andra språk är långt sämre än den är på svenska och i olika avseenden arbetar landstingen parallellt, dvs. fler landsting löser samma uppgifter. Detta väcker frågor:

 

• Kan man anse att svenska landsting ger service åt hela befolkningen eller bara till dem som fullt ut behärskar svenska? Hur stora kan skillnaderna i servicenivå på svenska och andra språk vara, innan de borde betecknas som kommunikativ diskriminering?
• Gör landstingen tillräckligt för att erbjuda service till våra nationella minoriteter?
• Ökad samverkan mellan landstingen skulle kunna öka medborgarnyttan och förbättra kostnadseffektiviteten. Kan det kommunala självstyret utgöra ett hinder för att så sker, eller går självstyre och ökad samverkan att kombinera?

 

Exempel på uppgifter som kommit fram i studien:

 

· Genomsnittslandstinget i Sverige tillhandahåller översatt information på 6,6 språk men skillnaderna mellan olika landsting är oväntat stora.

· 6,6 språk låter bättre än vad det är. Överlag är det endast en liten del av den samlade information på hemsidorna som översatts. Men även här är skillnaderna mellan landstingen stora.

· Fem landsting har valt att översätta till 10 språk eller fler. Kronobergs Län erbjuder information på flest språk, 21 språk utöver svenska.

· Fem landsting har valt att översätta till två språk eller färre. Gotland har ingen översättning alls, men det är också det i särklass minsta länet.

· De mest förekommande språken är engelska (20 landsting), tyska (13), arabiska (12), bosniska/ kroatiska/serbiska (11) och spanska (10).

· Finska är vårt största minoritetsspråk. Av totalt cirka 178 000 personer födda i Finland, bor endast cirka 75 000 i landsting som erbjuder någon form information av på finska. I vissa län är denna information knapphändig.

· Regeringens uttalade vilja att stärka våra nationella minoriteters ställning förefaller ännu inte ha slagit igenom. Det som idag erbjuds är information på finska i 8 av 21 landsting och teckenspråk i 4 landsting, samt enstaka texter på meänkieli, nord- och lulesamiska i Norrbotten instoppade bakom hemsidan. 10 landsting av 21 har inte översatt någonting alls till något av våra officiella minoritetsspråk (finska, meänkieli, rommani, samiska, jiddisch eller teckenspråk).

· När det gäller mängden information som översatts har vi noterat att medan några landsting (t ex Kronoberg, Östergötland) har gjort ett omfattande arbete, är textmängden som översatts starkt begränsad inom andra landsting (t ex det folkrika Stockholm samt några av Norrlandslänen).

· Landstingen äger gemensamt en nationell plattform för sjuk- och hälsorådgivning (1177). Ändå förefaller det som om några landsting väljer att parallellt erbjuda egen regional rådgivning till sina invånare.

· De olika landstingen har valt vitt skilda metoder för navigering, dvs. hur den enskilde får hjälp med att finna information på sitt språk. Avsaknaden av generella riktlinjer för olika myndigheter, landsting, kommuner och andra är uppenbar. 

· Allt fler landsting erbjuder e-tjänster för att öka kundservicen och för att minska egna kostnader för kundtjänst och administration. För närvarande erbjuder inget landsting e-tjänster på något annat än svenska.

· Exakta uppgifter om hur många som talar ett givet språk är svåra att få, eftersom den statistik som finns bygger på födelseland, ej etnisk/språklig tillhörighet.

· De svenska länen är befolkningsmässigt små! Som en konsekvens blir även de olika etniska grupperna små, nedbrutet på länsnivå. I t ex Värmland, Sveriges medianlän när det gäller befolkning, bor endast cirka 2 500 Finlandsfödda (den största nationella minoritetsgruppen i Sverige). Det medför att kostnaderna för att erbjuda språklig service blir hög, räknat per individ i målgruppen.

 

 

NåFram AB kommer till slutsatsen att landstingen kan göra mer för att erbjuda god service till utrikes födda och till våra nationella minoriteter, utan att detta bör medföra höga kostnader. VD Lotta Lewing säger:

 

”Genom bättre samverkan mellan landstingen, genom att gemensamt utveckla viss internetfunktionalitet, genom att lära av dem som lyckats bäst och genom bättre webbdesign kan servicen förbättras, till oförändrad eller t o m lägre kostnad.”

Genomförandet av en framgångsrik språkbreddning bygger mer på god planläggning och design än på att avdela stora resurser i varje enskilt landsting.”

 

 

För ytterligare information, vänligen kontakta:

VD Lotta Lewing, 070-666 32 58. lotta@nafram.se

Lars Holmqvist, rapportförfattare, 076-786 78 28. lars@nafram.se

Vi sänder gärna över studien via e-post.

 

 

 

 

 

 

NåFram AB är grundat 2009. Delägarna har bred och djup egen erfarenhet av att utveckla kommunikation med kunder genom bland annat kundtjänst, brev, e-post och webb.